Så.. Dagarna här i San Sebastián, hos Urban House, flyter väl i princip på som vanligt. Helgen som har gått så har det varit Jazzlidia här, vilket är en stor gratisfestival här i stan. Underbart med lite livemusik igen och härligt folk!
Igår var jag på Cut Copys spelning på stora scenen på surfstranden. Barfotadans, massa folk med mycket energi och glatt humör! Underbart :)
Annars har jag fått lite nya och trevliga gäster hit igen. Ett gäng holländska medelåldersmän, roliga som få!
Jag är iaf trött som få och ska kosa ner mig i sängen nu (vilket jag iförsej redan gör). Ha det gött, ta hand om er och era nära!
Sååå... Jazzalidia i San Sebastián-Donostia är pågång! B.B King (86 bast) spelar (fri entre) på surfstranden. Kan bli jävligt fett. Kommer att bli det! Har varit en rätt så hektisk morgon men nu börjar allting sina. Jag & min nya roomie Josh drar nog snart ner till stranden och möter upp annat folk!
Jag & Miles (old roomie) på stranden konserten är på idag.
Tänkte visa er lite bilder på hur en middag kan se ut här nere i San Sebastián. Pintxos är alltså det baskiska ordet för tapas. Trodde aldrig att jag skulle gilla det, kött & pommestjej som jag är (trots att jag har en pojke som är kock..). Men maten är underbaaaaar!
Här är "Dove" från Fuego Negro (ett utav mina favoritställen!!). Det är alltså duva (fredsduva? hahaha synd..). Uppläggningen är iaf grymt snygg och rolig, som om fågeln har blivit nerskjuten, så är kulorna (silverkulorna)i kötet och massa blodstänk (sås) runtomkring! Underbart kött!
Det här är nog min absoluta favorit!!! Det är inte alls som en vanlig hamburgare. Det är potatisbröd, köttet är underbart och sedan är det banan-chips till. Underbaaaart gott och så himla gulligt! :)
Calamares! Hehe. Louise, jag saknar min andra halva. Dig alltså!!!!
Running with the Bulls i Pamplona innebär i princip detta - Sangria, vita & röda kläder, sangria, springa med tjurar 850 m inne i stan, tjurfäktning, sangria, sangria och sangria!
Jag & Marcus skulle springa, men inte vaknade han och då ville inte jag springa själv. Svensk, 19-årig tjej. Näe, skulle inte tro det.. Vilket jag ångrar, skulle raggat upp någon där bara för att få springa! Men samtidigt så ångrar jag mig inte alltför mycket, kunde ju har varit jag som blev stångad av tjuren..
För oss innebar det att ta gratis bus med Busabout (som samarbetade med vårat hostel då) kl. 4 härifrån. När vi kom fram såg vi ut såhär:
Solen hade inte gått upp, folk låg däckade och det luktade Sangria & spyor. Detta var dagen efter invigningen och idag skulle den första "bullrunning" köras igång för i år!
Vi kikade runt på gatorna och gick vägen som resten skulle springa, sedan köpte vi biljetter för att sätta oss inne i arenan för att kolla på själva springningen på storbilds-tv och sedan se allt i arenan. Tre taggade tjejer kl 8! Ser ni hur gigantiskt det är?
De som sprang är de människorna som är inne i arenan, och en av de mindre tjurarna.
Vid tiotiden på morgonen åkte vi tillbaks till San Seb för en powernap och återfå krafter för kvällen. 16 åkte vi tillbaks igen och började dricka ordentligt med sangria! Vi "ville" även se tjurfäktningen så vi försökte få tag i biljetter men allt var slutsålt och de som sålde utanför var alldeles för dyra! Då, mitt i allt, kommer en spansk man och frågar om jag vill ha en av hans biljetter för hans bror var för full. Så jag gick med honom och hans vänner. Drack, och fick se tjurfäktning med lokala (de var från Pamplona) och de förklarade allt för mig, hur det gick till osv. Sådan himlans tur!!! Visst, att se tjurarna dödas (de hugger in ca 6 spjut i varje tjur när de börjar tröttas ut och tillsist drar matadoren sitt svärd) var inte alltför roligt. Man såg blodet och hur tjuren kämpade för sitt liv. Jag förstår om inte alla vill se det. Men jag var där, i Pamplona under San Fermin och kände att jag ville vara med om hela upplevelsen. Dessutom är matadorerna så otroligt coola och rör sig grymt! Det var en upplevelse i sig! Har inga bilder från det dock.
Vid tolvtiden körde dem igång med fyverkerier och det var det. Vi tog bussen tillbaks vid 12 och var helt slutkörda. En jäkla bra dag iaf! :)
Att bo och jobba på ett säsongställe är inte alltid det roligaste.. Med det syftar jag mest på att man måste säga hejdå hela tiden. I början tyckte jag det var jobbigt att alla underbara gäster och vänner som man träffade åkte. Nu kommer det till den tiden att man måste börja säga hejdå till sina arbetarkompisar. Louise var först hem, mitt hjärta. I lördags var det min favorit Texas-tjej, Hilarys, tur att vinka av oss. Idag var det Bryna som satte sig i bilen påväg till flygplatsen. Ajaaaa...
Igår stod vi, fyra tjejer, och filosiferade och undrade hur allt skulle vara nästa gång vi alla ses, vi fyra, igen. Jag, Rose, Rachel & Bryna. Vi vet ju inte när det är. Kanske har någon barn, någon kanske är gift? Man vet aldrig..
Vi kirrade vänskapsarmband, vi fyra iaf. Vad står färgerna för? Baskien såklart. We love it!
Bryna & Jag mitt under en fantastisk picknick uppe vid Jesus, under solnedgången. En utav mina livs bästa picknickar!
Idag har inte varit en vanlig dag i San Sebastián. För en gångs skull unnade vi oss något för det var min rumskompis (kommer inte vara rumskompisar imorgon pga omflyttning..) Roses 21-årsdag och Marcus 19 -årsdag! Detta firades genom att vi, tre tjejer, tog oss till San Sebastiáns bästa spa! Första gången i ett spa för alla av oss och det var spännanade! Efter att nu ha jobbat här (bor på våningen som jag har hand om) i 2 månader så är man väldigt trött på folk som knackar på dörren, frågar frågor, ha en telefon konstant ringandes osv. Jag älskar mitt arbete, men det är fortfarande jobb. Så att komma ifrån det, inte ha någonting som stör en hela tiden var helt underbart! Sedan alla jaccuzzis, massage-jaccuzzis, vattensängar, bastu, ångbastu, undervattensgym och massa underbart var helt oslagbart. Efter två timmar kom vi ut dit som tre nya tjejer! Harmoniska och avslappnade.
Födelsedagsbarnet från Skottland & jag för några veckor sedan!
Födelsedagsbarnet, partytjejen Bryna från Sacramento & jag!
Nu har vi varit ute för pintxos (baskisk tapas) och jag har beslutat mig för att slänga in handduken för kvällen. En öm halsmandel och en otaggad Ylva. Inte alltför ovanligt nuförtiden, men sånt är livet. Allt är inte fest längre och det är jag glad för! Jag vet att livet är en fest dock och det njuter jag av :) Ska ner och säga hej till mina vänner som är ute på "basque night out" och sedan är det gelato & sängen som gäller! Även ett telefonsamtal till min fina pojke i Frankrike.
Färdigjobbad för dagen. Jobbet idag innehöll ställa fram frukosten 07.30, sedan upp 10.30 igen för att ha en full changeover of beds vilket är i princip 38 sängar på vår våning. Det är även vanliga saker som att tvätta alla lakan, diska osv.
En bild från min promenad igår vid hamnen.
Medans många åkte till ciderhouse igår så stannade jag hemma och njöt av att vara ensam för en stund. Det är himla påfrestande att ha folk som knackar på ens dörr hela tiden. Att vara för sig själv är någonting jag verkligen uppskattar efter att ha arbetat här i två månader. Helt själv är helt underbart. Promenerade kring Jesus-berget och köpte sedan San Sebastiáns fastfood, vilket är friterad calamares (bläckfisk) och patatas bravas (potatis med massssa sås) och satte mig framför skype med min kära vän John.
Nu är jag ledig resten utav dagen och det ska spenderas med coffee (eller fika som vi säger i Sverige) med Hilary och sen Tim. Skype är obligatoriskt och kanske ta tag i jobbsituationen om man ska dra sig hem snart../Y
Det finns vissa stunder då man saknar hem mer än någonsin. Midsommar var en kväll jag önskade att jag var hemma i Sverige igen, vara med mina närmsta vänner och bara mysa. Tur att jag hade folk som fick mig på andra (glada) tankar och ändå ville fira midsommar med mig. Jag & Alexi knåpade ihop en midsommarkrans med spanska blommor istället. Sedan vart det picknick med Roomie-Rose, Bryna & Alexi halvvägs upp på Jesus-berget. Rätt så fint ändå.
HALLÅ IGEN! Hur kunde detta hända, Louise? Varför slutade vi uppdatera?... En snabb update kommer i nästa inlägg!
Just nu, sitter jag, Ylva, på San Sebastiáns mysigaste och bästa café Koh Tao! Bilden ovanifrån är där jag sitter just nu, helt ensam tillochmed. Detta är bara övervåningen, det finns även en undervåning och uteplats. Mysigt, billigt, bra musik och mycket trevlig personal. Jag gick hit för att skypa med min kärlek och komma iväg från jobbet/hemmet ett tag. Mer om det sen, ville mest bara säga att I'M BACK!!!
HOLA! Imorn tänkte jag uppdatera ordentligt tror jag. Vi är sämst på att uppdatera, big times! Nu är det kaffe & snack med Bryna och sedan ska jag träffa upp mina mysiga Aussie-tjejer! CIAO
Louise powernapar (vi gör det tydligen i omgångar, det gjorde jag med) och jag är nyduschad och hemkommen från en springtur! Måste köpa nya joggingskoooor. Och surfbräda såklaaaaart. Är otroligt skönt att springa längs stranden och klipporna här och man måste kanske väl hålla igång om man ska klara sig på surfbrädan i sommar?!
Dagen har varit intressant däremot! Städade och donade på hostellet somvanligt imorse och åt lunch. Sedan ringde tydligen ägaren till hostellet och ville att vi skulle komma ner till hans resturang med vår ansvariga och äta lunch! Sagt och gjort, tio min senare stod vi tillsammans med honom och åt pinchos (baskiskt namn för tapas) och shottade vin.. Alltså, lunch nummer två för oss. Sedan har han beställt in det grymmaste köttet jag har ätit på länge! Fy så gött!!! Och pommes, mm! Lunch nr 3.. Sedan fick jag dra mig tillbaks till jobbet och fick tipsa några turister om vart de skulle äta, göra osv. Skumt det kändes, men KUL! I'm a working tourist!
Ikväll är det Mexican Monday (är dock fortfarande mätt..). De säger tequila, jag säger nog inte det efter denna tredagars helg med massa fest. Spanien är galet!
Sitter nergosad i den sköna men inte så frächa soffan i vårt nuvarande boende. I bakgrunden spelar engelskmannen gitarr och Ylva diskar (jag gjorde ju trots allt maten) I natt sov vi många timmar, men ack så skönt det är att slappa på detdär viset ibland.
Igår hjälpte vi Tim på Urban House med lite städ och fix, efter det gav vi oss ut för en pinchos-lunch. Pinchos är baskiska tapas. Det var gott, tyckte Louise. Musslor, bläckfisk och lite annat gott. Sedan släpade vi oss ner till stranden (den stora stranden utan surfare) för en liten siesta i solen.
(Nu ska jag duscha, så Ylva får fortsätta berättelsen om äventyret på ön och döden för guns n roses).
Efter siestan och när Louise var nere och badade kom det helt plötsligt en efterbliven australiensare (vår vän Simon) och skrek "Bamse!" åt mig! Jag föreslog en simtur till ön på andra sidan stan och både Louise & Simon var på!
En halvtimma senare stod vi och funderade ut enklast väg. Vi skuttade över stenar som i ett videospel och simmade sedan över till ön. Australiensaren låg väl några hundra meter framför kanske... Haha. Tillslut kom vi fram och jag hittade nog en utav mina favoritplatser på hela världen. Vi gick över till andra sidan ön, var helt själva och satt på klipporna där vågorna bröts. Kollade på havet. Det vart lite magiskt när alla vi tre satt helt tysta, i vår egna lilla bubbla och bara tänkte på livet. Mysigt! Sedan blev det fart och massa skratt igen. Simmade in till en annan strand och promenerade till våra kläder.. Gick ju givetvis i badkläder, två meter ovanför stranden, ändå glodde alla som bara den!
När vi äntligen skulle få visa att vi faktiskt är civiliserade människor med kläder upptäcker vi till vår fasa att tidvattnet hade dragit med dem! HAHAHA! Simons handduk låg flytande och hans kläder levde. Inte våra. (Bortsett från Louises skor, varav en Simon råkade kasta i vattnet i en spricka mellan stenarna, och jag råkade kasta i den andra!). Kul som fan tyckte jag iaf, inte lika roligt för Louise som ville sörja sina kläder ett tag. Jag ser på den ljusa sidan, mindre packning nästa gång man behöver flytta på sig :)
Efter den underbara dagen avslutade vi med picknick på stenarna vid havet, mysigt! Skuttade vidare till några barer för att checka läget också.
Louise agian: Ylva säger att hon ser det från the bright side, det gör jag också (förutom när det gäller guns n roses t-shirten) Nu känner jag mig fullständigt berättigad att köpa mer kläder! Här finns ju både H&M, Berska (som var ganska kasst) och massa annat kul)
Ylva lät en full australiensare klippa sitt hår igår. SPÄNNANDE! :D 10 cm är av, men fan va lycklig hon är ändå! Inte är det jämt, men det får någon fixa till efter denna vända nere i södra Europa! Mycket trevlig kväll med öl & vin och våra favoritvänner där borta i Anglet (precis utanför Biarritz) iaf. Love it!
Mums för att ligga på stranden! Däremot blir jag rastlös utav att läsa och lyssna på musik. Måste göra något, bada. Spela volleyboll, whatever! Surfa såklart, men inte förrän man har (om man får) jobb förmodligen. Snart ska jag iväg på en jobbintervju... Får se hur det går! Sedan blir det la plage eller Spanien på roadtrip. FÅR SE VA! / Y
Livebloggning från L'oggia, ett café/resturant i Biarritz. Sitter och dricker cola (FRÅN GLASFLASKA I GLAS MED IS och solen lyser utanför, så dé ska va!) och har precis käkat crêpe med nutella. Är egentligen på jobbjakt men har tagit en paus för att Ylvas syster tävlar SM i truppgymnastik idag! Det ska vi se live-streamat över internat. Tacka gudarna för den uppfinningen. Jag sitter här och är nervös. Nervös. Nervös. Nervös. Det är tre tjejer från Ylvas gamla lag som är med och tävlar. WÄ!
Annars har vi funnit tre vänner. Louise hittade sina TVÅ australiensare.. En blond, australiensisk surfkille, En leende australiensisk backpacker. På köpet fick vi en engelsman som bor & jobbar i Paris som engelskalärare. MYS!
Vi har ett "bet" med the aussies. Får vi jobb så vinner dem, står vi utan ikväll med så vinner vi. I vilket fall som helst blir det Sangria!
Ligger i sängen på "Auberge de Jeunesse" i Anglet och ska sova vilken sekund som helst. Louise & jag har farit och flängt hela dagen och nu får vi äntligen vila. Först upp var arbetsintervju och cykla i regnet. Dessutom cyklade jag fel, så fick cykla i spöregn en halvtimma extra. Vincent som jag träffade i Verbier har varit och hängt med oss sedan igår i Hossegor. Idag intog vi tre Bayonne och gick runt och kikade. Sedan visade vi honom runt i Biarritz. Skumt det där, Biarritz känns som hemma och Hossegor känns som semester. Vi får se vart vi hamnar.
Lagade mat här, träffade två australienare som vi spenderade resten utav kvällen med. Australiensiska pojkar är oslagbara och så mysiga och snacka med.
Nu är det sömn som gäller och full fart på jobbletandet imorgon igen. Denna gång är vi tillbaka i Biarritz!
Btw. Det sover en tjej i vårt rum som påminner mig om The Grudge. Inte kul. Dessutom var det en unge på stället vi tog en öl på som var som TOSHIO i the grude. WÄ!
Både jag och Louise har konstaterat att det ser väldigt mycket ut som hemma här. Kolla barren på marken vafan! Detta är dessutom en sjö (okej, det är vatten från Atlanten, men ändå..). Jag konstarerar att det är Biarritz jag gillar mest iaf, tror Louise håller med mig på den punkten också. Trots det blir vi nog kvar här en natt till eftersom det är ett så pass awesome stället och VI HAR KAFFE! Snart ska vi in mot centrum och söka jobb, det var ju ovanligt..
Bonjour! C'est matin et le petit dejuner est servé!
Som vi nog vet vid det här fallet (och ser på bilden) så gillar Ylva inte tidigar mornar... Speciellt inte när hon hörde Louise säga "vilket tråkigt väder".
Sedan så visade det sig att Louise hade sagt "åh vilket fint väder", det var blå himmel och solsken. Dessutom väntade det ju för ovanligthetens skull serverad frukost på bordet, och KAFFE! En surffilm är på i bakgrunden. Jag kan leva med detta. Den hårdpluggande (franska självfallet) Louise tillade "jag kan också leva med detta, förutom att brödet smakar mysko." Jag håller med... Men kaffe ju!!