All good things come to an end (no true, men en passande titel, hehe)

AJA. Har en bekännelse att göra hörrni...
Jag beslutade för några dagar sedan att det var dags att börja dra sig hemåt pga olika orsaker. Ekonomiska, saknad utav alla mina nära & kära hemma i Sverige efter att bara ha varit hemma en vecka sedan i december (Tiden går så sjukt fort!!!) och diverse andra anledningar. Jag är redo för att vara hemma ett tag nu. Eller, jag är hemma på obestämd tid.
När jag åkte hem från skidsäsongen i Verbier, Schweiz, så hade jag redan bestämt mig att jag skulle iväg direkt. Jag var då hemma i en vecka innan de nya äventyren mot Frankrike (som tillslut blev San Sebastián, Spanien) och sköj. Inte alls tillräckligt med tid för att träffa mina älskade eller så, men jag ångrar absolut inte att jag åkte ner. Det är en utav de två bästa besluten jag har tagit i mitt liv. (Det andra är såklart Verbier!)
Jag skulle kunna stanna ett tag till, men jag är redo för nya äventyr. Även om jag lämnar San Sebastián inom en vecka och några dagar (jävlar!!!) så kommer jag inte hem till Sverige ännu. Innan ska jag hinna avverka surfcampet i Bidart där mina vänner jobbar, se en skymt av Biarritz igen (i'll be back senare i livet där, jag älskar Biarritz!), kramas & pussas med pojkvännen i Lacaneau (som ligger en bit utanför Bordeaux, dit jag också ska) och sedan ta tåget från Bordeaux upp till Paris för att hälsa på Ninnie som jobbar på Disneyland och njuta av franska (även om det är Paris, haha) och den vackra staden under sommaren - har varit där fyra gånger men endast under vinter och vår.
Så jag är riktigt exalterad för allt detta och jag vet att jag kommer ha det underbart! Nu ska jag passa på att njuta av att vara här med mina fina vänner (arbetskollegorna, underbara) och den underbara maten!
Nu ska jag på Halfway to Heaven (jesusberget) BBQ och chilla i solnedgången!
Efter lite Sangria på beachen med mina tjejer för några veckor sedan!

Why San Sebastián, Spain?

Att stanna i San Sebastián var inte ett självklart val för mig.. Långt ifrån. Jag saknade Frankrike och jag åkte ju fakiskt dit för att bl.a. lära mig franska. Jag har aldrig gillat spanska, aldrig ens varit i Spanien eller riktigt tänkt tanken på att åka hit förutom Party-Barca.
Vad fick mig på andra tankar då? Att stanna här och inte forsätta jobb-sökandet i Frankrike?
- Vi gick upp till Monte Urgull (Jesus-berget) och skulle ha en solnedgångs-picknick och låta Simon & Louise leka med sina kameror. Detta slutade med att jag blev kär i San Sebastián! Här är några bilder från den kvällen och andra picknickar (som blev en tradition) därifrån, så kommer ni förstå varför! Så vackert..
- Alla människor som jobbar här. Hur mycket krångel det än kan vara så är jag väldigt lyckligt lottad att jag jobbar med så fina människor från alla hörn av världen. (Melbourne, Miami, Sacramento, Skåne, London, Austin, Glasgow, Kalmar, Albequerque, Baskien, Byron Bay!)
- Spanien är mer avslappnat och chill än vad Frankrike är, enligt mig. Självfallet beror det också på vem man träffar och vart man är. Här i San Sebastián går många med haremsbyxor, sandaler och en avslappnad attidyd. Innan trodde jag att alla i Spanien var hetsiga och alltid på språng.

- Maten. Ni som har varit nere i San Seb förstår mig... Kan ju också säga att San Seb är en av städerna som har flest Michelin-stjärnor. Här äter man iaf pintxos, vilket är det baskiska ordet för tapas. Jag är en tjej som älskar att ha en biff, pommes, sås och salad på en tallrik så jag var mycket skeptisk till detta. Pintxos förvånade mig dock, mums! Bästa ställena är enligt mig (och många andra) - Borda Berri, Fuego Negro, Paca Bueno, Atari och Ett seafood ställe jag inte vet namnet på. YUM!
- Partyt! Jag förstår om Barcelona osv är bättre. Under sommaren i San Seb så är det mycket folk här, turister och icke-turister. Går man till rätt ställen (som vi för det mesta känner till) så kommer man garanterat ha kul! Hamnar man tillsist på Bataplan så har man lyckats! Stället är galet och stänger kl 7, ligger precis vid stranden!
- It has it all. Stranden, bergen, det gröna, staden, you name it...

We love SS

Vi kanske inte har berättat det ännu... Men, jobbar för tillfället (och sedan två månader tillbaka) på hostellet Urban House i centrala San Sebastián-Donostia. Hamnade här av en ren slump då vi från början bara hade tänkt att spendera några dagar här och sedan åka tillbaka till Frankrike igen.
Vi blev erbjudna jobb på hostellet och tackade givetvis ja!
Bytte franskan till spanska, de lite mer "posh" fransmännen i Biarritz till de mer avslappnade spanjorerna/baskerna. Bytte baguette och ost till pintxos (baskisk tapas).
Bytte ut den vackra franskan mot den hetsiga och fula spanskan. (Som jag inte förstod alls, nu förstår jag helt ok!)

Det är klart att det finns både nackdelar och fördelar med detta. Ur mitt perspektiv måste jag säga att detta var ett bra val eftersom jag absolut har fallit för San Sebastián och den baskiska kulturen. Staden och livsstilen finns nu djupt nere i mitt hjärta.
En typiskt San Sebastián-Donstia bild tagen av Louise!

Surfing the waves.

VAD DÅLIGA VI HAR BLIVIT PÅ ATT UPPDATERA, LOUISE!
Har varit lite mer att göra än söka jobb och ligga på stranden, som det var i Biarritz. Nu har vi "stadgat" oss här nere i Spanien. Socialiserat oss och hittat nya vänner, jobbat, strosat runt i staden och självfallet fortfarande legat på stranden!
Jag kan också från och med idag tillägga att jag även har surfat! Andra gången jag någonsin har gjort det! (Första gången var i Brasilien för 3 år sedan, inte riktigt samma vågor..). Underbart var det och jag känner mig verkligen hemma i wetsuiten och på brädan! Fick två fina vågor men däremot många smällar och mycket tid under vattnet, haahaa. Kul som fan och jag känner mig astaggad på att forsätta sommaren såhär!
Finns så mycket roligt, underligt, underbart och skumt folk här - men det är en positiv sak! Mycket nytt att uppleva.

Annars vet jag att det är en timma försent men jag vill bara säga att min mamma är bäst och att jag älskar henne :) Grattis på mors-dag!

Ain't no sunshine when she's gone, it's not warm when she's away.

Regnar det i hela Europa idag? Har märkt att London har blivit lagom drabbat, även San Sebastián vaknade av regndroppar och dagen har inte blivit ljusare. Är det likadant i Sverige kanske? Eller har ni en fin försommardag?
Igår var det, som Louise sa, väääldigt varmt här nere och solen sken i princip hela dagen! Medans resten av gänget på var bakberusade så var jag på topp och skuttade runt på jobbet! Det blev stranden och strandpromenad några timmar för mig, sedan ännu en joggingtur längs havet. Så fantastiskt skönt!
Annars hade jag stort musikutbyte med både den gitarrspelande (sitter och plonkar nu) fransmannen och engelsmannen som är våra flat-mates. Love it!
Kanske man ska tagga till och dra en partaj-natt med resten idag? Wäää..

Biarritz & Frankrike, jag tror jag saknar er!

Sommartid, jag är tystnaden och vinden. Mitt land är ditt land, allt är fritt.

Jajamensan, Louise är minnsan ute och partajar medan jag sitter i våran studentlya med två fransmän och en engelsman! Alla vi är nog lika trötta. De har examinationer nu och har i princip inte sovit på två nätter, endast pluggat. Jag har jobbat idag, handlat mat och så tog jag en löprunda i solnedgången! Underbart var det. Efteråt satte jag mig ner och kollade på solnedgången, en utav de vackraste jag har sätt. Underbart!
Jag måste ha mina ensamstunder. Hemma i Kvicksund så traskade jag alltid ner till bryggan, här kommer det bli havet. Musik, vacker vy och ens egna tankar.

Nu undrar jag vad det var som hände när Ylva tackade ej till en ute-kväll? Jaja, jag är väldigt lycklig ändå!
En fågel viskade i mitt öra att man får besök här nere i San Sebastián! Can't wait!

I wish you were here.

Idag har varit en jag-gör-ingeting-idag-dag. Vi vaknade kl. 13, båda riktigt slitna. Vet inte riktigt varför egentligen. Var inte ute alltför länge igår. Vi har inget fönster eller diverse, så vi får skylla på diet.

Jag promenerade två timmar runt staden och funderade. Vad tycker jag om San Sebastián? Vad ska jag göra med mitt liv? Jag trivs iaf superbra här, skulle utan tvivel vilja spendera sommaren här! Hoppas allting löser sig!
Staden är riktigt vacker, stränderna och klipporna finns några minuter iväg. Jag har redan träffat några favoriter här nere och jag är säker på att det bara finns fler att träffa!
Tillslut gick vi ner för lite hamburgare och diverse. Vardagslyx. Joinade sedan en utav våra nya "flat-mates" på stranden med hans vänner för gitarr & sång-jam. Mysigt!
Ett utav mina favoritställen här!
Nu sitter jag och lyssnar på reggae och tjuvkikar lite när våra flatmates studerar. Ska snart gå till sängs för imorgon väntar lite jobbjobb!

You've got a fast car, i have a ticket to anywhere. Maybe we can get somewhere.

Sitter på ett "pensionat" i San Sebastián, Spanien. Hur fan hamnade vi här? Haha. Nejmen, allt går inte enligt planerna men det kan det heller omöjligt göra eftersom vi inte heller har några planer. Vilket jag tycker awesome, hatar att planera!
Lämnade våra aussie-killar och britten/pariskillen i Anglet men de intar San Sebastián i övermorgon förmodligen. Det första man hittar här är väl självfallet en australiensare? De är ju förfan överallt!!! Men vi klagar inte :)
Hamnat på ett riktigt schysst ställe iaf och det känns bra. Jag är i Spanien för första gången (egentligen tredje gången för vi körde fram och tillbaka över gränsen.. Haha). Vi hitchade med våra rumskamrater från Anglet och hamnade vid franska/spanska gränsen. Tog tåg (för endast 1,6 €) från Hendaye till San Sebastián och tog oss sedan fram till detta stället med våra väskor.
I love roadtrips! Elin, tänkte på dig :)

Something pretty.

Igår var det fredagen den trettonde. Självfallet att något skulle hända mig. Jag klarar mig inte en dag utan olyckor och igår var inte ett undantag.
Idag är det lördag den fjortonde och det regnar när jag cykla iväg till ett hotell som ringde mig igår. Mysigt värre! Visste knappt att det kunde regna på ett sånthär fint ställe...
Hossegor har varit upp och ner, väldigt najs nere vid stranden och staden är mysig. Lite för lik Verbier däremot. I princip två gator. Jag har konstaterat att jag gillar Biarritz mer och dit ska vi tillbaks idag. 
Me, watching the sunset in Biarritz. Thinking.

"Son bonitos"

Sitter med fönstret öppet och hör surret från gatan nedanför. Louise & jag är precis hemkommna från en couchsurfing-öl, eller vad man nu ska kalla det. Mötte upp en lokal kille som har bott här sedan födsel. Var väl berest i världen och hade tillochmed varit i Sverige. Fransmannen var över förväntan och jättemysig. Han kunde tillochmed bra engelska! Detta behövde jag, träffa lite sådant folk.
Denna dagen har varit en semesterdag och imorgon är det full gas igen! Ska till flera ställen, varav en öl-pub som vore grymt rolig att jobba på. Hehe :)

Jag & Louise har spenderat lite "time apart" idag. Jag var på stranden och hon var kvar på rummet och trixade lite. Det är ett tips för er som är ute och reser med någon. Speciellt om man bara är två st. Var lite ifrån varandra för att sedan uppskatta varandras sällskap. Och alla behöver ensamtid, jag vet att både Louise och jag är så!
Nu ska vi väl mysa ner oss i sängen och komma i säng i tid (som faktiskt alla andra dagar här). Imorn ska bli en intensiv dag och det ser vi nog båda fram emot!



High five!

Idag har jobbsökandet börjats och imorgon forsätter det. Vi har vandrat runt, mellan turistkontor, en organisation som hjälper ungdomar att hitta arbeten och diverse, hotell, café och casino. Jobbsökar-kapitlet är däremot inte slut, imorgon forsätter vi. Fortfarande taggade! Boende är något vi också klurar på, har fått höra att det är väldigt klurigt att få tag på över sommaren. Men ni vet väl att allting löser sig? Visste ni inte det så lyssna på Timbuktus låt Det löser sig.
Dessutom har vi skaffat lokala vänner, är på god väg åtminstone!
Bytt boende, mer centralt och billigare. Ligger mitt i och bara ca 4 min från stranden. Därför passade vi på att gå och sätta oss på stranden för att se solnedgången och äta middag. Livskvalite.

Att leva med en fotograf...

"Louise!!! Vafan, kom hit och var social med mig!" Skiker jag till en fokuserad Louise som sitter och tar kort på havet. Där sitter jag, ensam. I mörkret. Äter middagen (baguetter baxade från vandrarhemmet & öl) för mig själv. Påminde mig om skidåkningen för några månader sedan.
Louise säger "Ey du! Vi måste stanna här och ta kort, kolla så vackert det är!"
Ylva säger "Hörru... Du får vänta, jag vill åka skidor nu!"
Louise "Jag är en fotograf, jag väntar inte!"
Ylva "Jag är en skidåkare, jag väntar inte heller!".
Haha, gillar dig ändå tjejen. Tack vare henne har vi ju fina bilder mig. Och tack vare mig, /
Den otroligt vackra modellen.


Dismiss your fears.

Har varit hemma (i Sverige) i 8 dagar men det känns som två dagar. Allt har gått otroligt fort. Från stunden mamma hämtade mig på Arlanda till nu när pappa ska skjusa iväg mig till Skavstas flygplats. Det känns så sjukt att jag åker iväg nu, igen. Jag har en liten klump i magen på hur allt ska gå? Kommer jag få med mig allt?
Det som händer där nere däremot, det oroar jag mig mindre för. Allting löser sig tillslut, på sitt sätt. Vi ska försöka iaf. Här är några bilder från min hemvistelse.

Mest av allt kramades jag och pratade med de finaste vännerna man kan ha.

Var med min familj, här har ni min vackra syster, Njöt av att vara i Kvicksund igen. Så vackert här!

Om en halvtimma beger jag mig mot flygplatsen för att möta upp min vapendragare. Spännande! Har ju trots allt inte träffat henne på över en vecka! Ser fram emot det och hoppas på fint väder när vi kommer ner :) Landar kring 12 idag, får se om vi får tag på något internet då! Annars hörs vi så snart som möjligt.
Nu - MOT OÄNDLIGHETEN OCH VIDARE! 

Låt Ylva presentera Lucky-Luke!


Tänkte bara att jag skulle berätta lite om våran kära vän, Luke. Born 1992, kommer från Australien och pratar därför med en göllig australiensisk accent.
Luke kom till Verbier utan några skidkläder, skidor eller egentligen skidkunskap alls! Hade åkt två gånger i sitt liv och hade inte heller någon överdriven brinnande passion för det heller. Han hakade på sin vän Archie.
Trots skidintresset inte var så stort när han kom ner så växte det och det gjorde även hans skicklighet. Duktig och modig blev han!
Alla skidkläder han hade var lånade från olika personer runt om i Verbier och han hade jackan uppknäppt mest hela tiden.

Ska Luke förklara någonting så får man ofta höra på ett helt utlägg om något. Irriterande gulligt.
Han är iaf en utav mina favoritmänniskor från Verbier och jag hoppas att vi snart kan mötas igen. Någonstans :)

(Han är förresten den killen jag har löfte med. Om vi är singlar vid 40 års ålder så ska vi gifta oss. Punkt slut.)

Let's sail away to the beaches.

Många av mina vänner frågar hur länge vi kommer bli kvar nere i Biarritz, Frankrike. Som svar på det kan jag säga, det vet inte jag heller. Att vi åker ner dit, är en ren chansning. Inget jobb? Nehe, vilken fin semester vi fick i södra Frankrike då. Äventyr! Couchsurfing är något vi är sugna (försöker med) på! Detta kan bli intressant! :) Mer om detta någon annan gång för nu ska jag njuta av att ha min tredje och sista natt för denna hemvändan i min mycket sköna och rymliga säng.

Coachsurfing och riktigt surfing. SPÄNNANDE!

Bild från weheartit.


Ballbarr's skitards.

Sitter vaken och funderar lite. Är nyss hemkommen från Verbier-reunion med vännerna som var nere och hälsade på. En underbar kväll med filmtittande (Sällskapsresan - Snowroller såklart, fan vad Verbier är med mycket!), knee deep nachos-ätande och cola-drickande. Tittande av bilder och massa skratt.

Måste erkänna att jag nu börjar sakna Verbier. Framförallt februari-mars i verpan. Mycket folk, relativt bra skidåkning och väldigt bra (om man bortser från snöbristen..) väder. Alla människor, allt drag och glädjen. En till säsong? Ja, frågan är bara vart-

Så långt vi kom puder den veckan.


Aprés Ski!


Den veckan gick jag mest runt med ett leende på läpparna hela tiden. Kärlek till vännerna som var med mig!

Detta kan nog vara min favoritbild från hela veckan, urgrym!


Home is where you're heart is.


Såhär såg det ut på hemvägen. Tomma tåg och kanske en lika tom Ylva som inte riktigt hade vaknat (åkte tidigt på morgonen). Att lämna säsongslivet i Verbier var inte direkt svårt förra veckan, eftersom det redan var över för tre veckor sedan. I fredags tyckte jag det var underbart att få åka hem, samtidigt ledsamt att lämna. Som min kära vän Luke så fint en gång sa "I wanna go, but i'm sad to leave". Jag håller med.
Jag saknar det Verbier var för flera veckor sedan. Livat, partaj, skidåkning (trots snöbristen som alla Verbiersäsongare 10/11 kommer att minnas med en tår i ögat...) och livsnjutning.
De sista veckorna när Verbier var rätt så tomt så längtade jag bara hem. Nu är jag hemma. Eller ja, jag är i mitt barndomshem åtminstone. Om fyra dagar är jag i Frankrike, för 6 dagar sedan var jag i Schweiz.
Home is where your heart is.
Jag hoppas hjärtat kan trivas lika bra i Frankrike som i Schweiz. Det tvivlar jag inte ett dugg på, nu kör vi Louise!

Have you met YLVA?



Ylva är den mest mongo av denhär duon. Hon har helst inte två fötter på jorden och är kortsagt bara exploderande konstig mestadels av tiden. Dessutom är hon chables tuffaste ölhävare och representerar oss i de tävlingarna. Hon är från Kents hemstad men lyssnar även på annat (enligt louise skit) så som:

RSS 2.0